Varför är det så?

Vad skönt det var när jag var liten,

för då existerade inte skitsnack.

Kärlek var en puss på kinden och

pappa var den bästa killen på jorden.

Höjden av smärta var när

min barbiedocka hade tappat benet.

Den värsta gråten jag upplevde var

när jag ramlade och skrapade knät.

Den största rädslan var monstret under sängen.



Nu när jag är äldre är

skitsnack vardagsprat,

man pussar alla på kinden

och kärleken har blivit svårare.

Ibland känner man att mamma

är den värsta fienden på jorden.

Höjden av idag är när min mascara tar slut,

och den värsta gråten är när

gamla vänner plötsligt sviker en.

Den största rädslan är att

förlora den man verkligen älskar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0